nbertil

Det började torsdag 5. Vår kör sjöng i PÄS entré. Det gick, som jag tror riktigt bra. I den där situationen är publiken något instabil, det vill säga, det är en ständig ström hit och dit. Ingen kommer helt undan, utan alla får en dos kultur. Samma tid, kom son och sonhustru till den här landsändan. De kom med fllygtransfer till Stadshotellet, där Gun-Britt mötte dem. Just när vi var färdiga med sången, kom de till lasarettsparkeringen och hämtade mig, så vi fick åka hit hem tillsammans.
Forts. följer...